Hållbarhet är en mycket viktig fråga för alla ekonomiska sektorer, inklusive luftfarten, där det görs en mer djupgående granskning av dess negativa effekter (buller, luftkvalitet och klimatförändringar) på EU-medborgarnas hälsa och livskvalitet och där det finns en önskan om intensifierade åtgärder.
Det är väl känt att det är svårt att minska användningen av fossila bränslen i luftfartssektorn, men under de senaste tre åren har framsteg gjorts inom politik och lagstiftning för att främja de välbehövliga målen, som den europeiska gröna given, EU:s klimatlag, strategin för hållbar och smart mobilitet, handlingsplanen för nollförorening, förordningen om ReFuelEU Aviation och ett reviderat utsläppshandelssystem (en mekanism för att kompensera för luftfartens utsläpp genom minskade utsläpp i andra sektorer). Du kan läsa mer om dessa frågor i avsnittet med relaterat innehåll.
För att uppnå förbättringar är det avgörande med en tydlig bild av miljöprestandan och de utmaningar som sektorn står inför. Easa offentliggör därför en miljörapport om den europeiska luftfarten vart tredje år. Rapporten ger en objektiv, tydlig och korrekt översikt över sektorns historiska och framtida, förväntade resultat. Den innehåller också rekommendationer till olika typer av intressenter, så att hållbarhetsmålen kan omvandlas till konkreta åtgärder.
Den senaste rapporten kom ut i början av 2025 – hämta den här! Rapporten är på engelska, men sammanfattningen och rekommendationerna finns tillgängliga på alla EU- och FN-språk. Läs vidare för att ta del av några av huvudpunkterna.
Tillsammans med alla övriga ekonomiska sektorer befinner sig luftfarten vid ett vägskäl i sin övergång till minskade koldioxidutsläpp, med ökande press att leverera mot överenskomna miljömål och utmaningar till följd av problem i leveranskedjan som försenar förnyelsen av flygplansflottan liksom premiumpriset på hållbart flygbränsle och begränsad produktionskapacitet. Mycket har uppnåtts under de senaste åren för att komma på rätt väg. Vi måste dock agera snabbare. Vad som krävs nu är en samlad insats. Genom att ta itu med frågorna i denna rapport kommer vi att kunna hantera en ordnad övergång till renare luftfart och samtidigt upprätthålla en hög och enhetlig nivå av säkerhet och konnektivitet.
Florian Guillermet, verkställande direktör vid Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa), i sitt välkomstmeddelande avseende miljörapporten om den europeiska luftfarten 2025.
Rapportens avsnitt och huvudpunkter
Miljörapporten om den europeiska luftfarten 2025 omfattar följande områden:
- Översikt över luftfartssektorn
- Luftfartens miljöpåverkan
- Teknik och utformning
- Flygledningstjänst och flygtrafikverksamhet
- Flygplatser
- Hållbart flygbränsle
- Marknadsbaserade åtgärder
- Internationellt samarbete
Luftfartens utsläpp
Under 2022 stod flygningar från EU-27 och Eftaländerna (Island, Liechtenstein, Schweiz och Norge) för 12 procent av de totala växthusgasutsläppen från transporter och för 4 procent av de totala växthusgasutsläppen i EU-27 och Eftaländerna.
Luftfartens klimatpåverkan är en kombination av både dess koldioxidutsläpp och andra utsläpp. Andra utsläpp än koldioxidutsläpp omfattar kväveoxider (NOX), partiklar (sot), svaveloxider (SOX) och vattenånga liksom de efterföljande effekterna av kondensationsstrimmor eller fjädermoln och interaktioner mellan aerosoler och moln.
Luftfartens koldioxidutsläpp
Luftfarten stod för cirka 2,5 procent av de globala koldioxidutsläppen under 2023. De absoluta utsläppen har ökat betydligt. Av luftfartens totala koldioxidutsläpp mellan 1940 och 2019 har 47 procent genererats sedan 2000.
Bra att veta – Expertnätverk för andra utsläpp än koldioxidutsläpp från luftfarten
Det råder fortfarande stor osäkerhet kring luftfartens klimatpåverkan när det gäller utsläpp som inte är koldioxidutsläpp. År 2024 lanserade Easa initiativet Aviation Non-CO2 Experts Network (ANCEN) för att på bästa sätt förstå effekterna av utsläpp som inte är koldioxidutsläpp och hur de kan minskas.
Flygledningstjänst och flygtrafikverksamhet
Hur flygplanen används och hur luftrummet utnyttjas påverkar utsläppen. För att uppnå ambitiösa miljömål krävs en effektivare flygtrafikverksamhet, vilket leder till lägre bränsleförbrukning och utsläpp. Under de senaste tre åren har det gjorts framsteg på området, nämligen den uppdaterade huvudplanen för det europeiska systemet för flygledningstjänsten under 2024, som syftar till att etablera Europa som det mest effektiva och miljövänliga luftrummet i världen. Planens genomförande skulle kunna leda till att 9,3 procent mindre koldioxid släpps ut per flygning senast 2025.
Inverkan från väpnade konflikter
Har du någon gång funderat över hur väpnade konflikter kan påverka luftfartsverksamhetens effektivitet? När vissa luftrum stängs kan operatörerna behöva flyga längre och mindre effektiva sträckor. Stängningen av Ukrainas luftrum för kommersiell trafik förstärktes till exempel av ömsesidiga luftrumsförbud för ryska och många västerländska operatörer. Flygningar i öst-västlig riktning mellan Europa och Asien som tidigare gick genom ryskt luftrum måste omdirigeras, vilket leder till längre restid och ökad bränsleförbrukning och i förlängningen till minskad flygeffektivitet.
Flygplatser
Förutom växthusgasutsläpp är buller från flygverksamhet en miljöpåverkan som är särskilt relevant på flygplatser och i omgivande områden. I miljörapporten om den europeiska luftfarten 2025 finns uppgifter om luftfartygs bullerprestanda.
Flygplatser kan bidra till att minska utsläppen på olika sätt, till exempel genom att ha optimala flygbanor, elektrifiera markfordon och infrastruktur, göra markoperationer mer hållbara, till exempel med enmotorig taxning, underlätta tillgången till hållbara flygbränslen samt utforska alternativa energikällor med låga koldioxidutsläpp, till exempel vätgas och el.
Teknik
Antalet nya certifierade stora transportflygplan, såsom de kommersiella plan vi flyger med, och motortyper under de senaste åren har varit begränsat och inneburit marginella miljöförbättringar. Att ta fram nya flygplan med förbättrad bränsleeffektivitet och lägre buller utgör en viktig begränsningsåtgärd, men det tar tid att utveckla dem och göra dem till en del av den globala flottan. Det kommer fortfarande att ta tid innan alternativa energikällor, som el och vätgas, kan användas för större flygplan.
Allmänflyget (mindre, lätta flygplan för fritidsändamål eller privata transporter) anses dock vara redo för utveckling, testning och industrialisering av innovationer och kan driva på förbättringar inom hela luftfartssektorn.
Hållbara flygbränslen
På detta område har vi dock under den senaste tiden kunnat ta ett stort steg framåt, efter godkännandet av förordningen om ReFuelEU Aviation under 2023. I denna förordning fastställs obligatoriska mål för försörjningen av hållbara flygbränslen vid europeiska flygplatser, som gradvis kommer att öka från 2 procent 2025 till 70 procent 2050.
Hållbara flygbränslen har potential att erbjuda betydande minskningar av koldioxidutsläpp och andra utsläpp på livscykelbasis jämfört med konventionella flygbränslen, vilket främst uppnås under produktionsprocessen. Produktionen av hållbara flygbränslen utgjorde år 2024 endast 0,53 procent av den globala flygbränsleanvändningen. En betydande ökning av produktionskapaciteten krävs för att möta framtida uppdrag och mål. Ett stort problem med hållbara flygbränslen är priset: det kan kosta tre till tio gånger mer än konventionellt bränsle. Priserna förväntas dock sjunka i takt med att produktionen ökar.
Marknadsbaserade åtgärder
Marknadsbaserade åtgärder är mekanismer för att kompensera för utsläpp. Du kan läsa mer om detta i en särskild artikel på EASA Light. För flyget är de mest välkända systemen EU:s utsläppshandelssystem och Icaos Corsia-system. En nyligen genomförd översyn av EU:s utsläppshandelssystem under 2023 omfattar en gradvis utfasning av gratis tilldelning av utsläppsrätter till flygbolag och en sänkning av utsläppstaket för luftfarten från och med 2024. Detta leder till att utsläppsrätterna blir dyrare och ger incitament till utsläppsminskningar inom luftfartssektorn.
Internationellt samarbete
Luftfarten är internationell till sin natur, och följaktligen kan sektorn bli hållbar endast om alla är ombord. Flera miljöskyddsprogram har inrättats av EU och Icao för att få till stånd samarbeta med partnerstaterna om gemensamma mål. Europeiska enheter har samarbetat med 112 partnerstater och anslagit uppskattningsvis 20 miljoner euro till miljöskyddsprojekt inom civil luftfart sedan 2022.
Under de senaste åren har Europas luftfartssektor fortsatt sin utmanande men avgörande resa mot hållbarhet. Vi står inför en stor förändring som påverkar hela sektorn – ur ett tekniskt, energimässigt och operativt perspektiv. Den senaste tidens avgörande steg i utvecklingen, både i Europa och globalt, visar en tydlig väg framåt för luftfarten mot att avsevärt minska sitt klimatavtryck.
Magda Kopczyńska, generaldirektör för transport och rörlighet vid Europeiska kommissionen, i sitt välkomstmeddelande avseende miljörapporten om den europeiska luftfarten 2025.
Vidare läsning
Läs hela rapporten och ta del av fler framgångssagor från intressenter när det handlar om att omvandla hållbarhetsmål till åtgärder.
Du kan också läsa mer om hållbarhet på EASA Light.